Stadens andra våning

Att det finns en sandstrand under gatstenarna fick vi veta under majrevolten i Paris 1968*, men att det också skulle finnas en grönskande park på taket kunde man inte föreställa sig då. Ny teknik har möjliggjort gröna tak – men är det en revolution eller en tillfällig trend som är på gång? Är det stadens andra våning vi har börjat bygga eller bara enskilda profilprojekt? Och hur mycket park är det egentligen frågan om? Kolbjörn Guwallius försöker reda ut vad en takpark är och vilken roll den har i framtidens städer.

Den här artikeln har tidigare publicerats i Tidskriften Stad nr 1.

Godstågen som förr trafikerade gaturummet på sydvästra Manhattan i New York City utgjorde en fara för allmänheten. Till slut föddes idén om att bygga en godsbana på stolpar, höjd över gatan. The High Line togs i bruk 1934 och tågen kunde till och med köra med varor rakt igenom vissa av byggnaderna som de levererade till.

highlineThe High Line, New York City. →

Bättre lastbilar gjorde till slut The High Line överflödig och efter nedläggningen 1980 tog naturen över. Fastighetsägare längs sträckan krävde att den skulle rivas, men ingenting hände. 1999 tog två närboende initiativ till att istället göra viadukten tillgänglig för allmänheten och tio år senare öppnades en första del som en offentlig park.

Idag är The High Line ett välbesökt turistmål och parken har bidragit till höjda fastighetspriser i området. Öppettiderna varierar med säsong men är generösa den varma delen av året. Parken nås via trappor och hissar med jämna mellanrum och är synlig från gaturummet och bjuder på så vis in besökarna.

*

Att bygga grönt ovanpå en hård struktur som broar och byggnader blir allt vanligare. Gröna tak har egentligen funnits i hundratals år och har flera goda skäl, men teknikutvecklingen har lett fram till att det inte bara är förtjänstfullt utan också genomförbart att anlägga växtlighet på moderna hus.

När relativt nya utvecklingsområden som Hammarby Sjöstad i Stockholm planerades för bara ett par decennier sedan fanns ingen diskussion om gröna tak, men när Stockholms stad nu ska bygga ut Hjorthagen ritas gröna tak in i visionsbilderna. Samma sak görs överallt. Det är trendigt, helt enkelt.

Det talas idag om takparker som ett nytt sätt att få in grönska och rekreationsmöjligheter när städerna ska förtätas. Parker måste naggas i kanterna och den biologiska mångfalden hotas när ödetomter exploateras. Praktiskt då att bygga park en våning upp. Växtligheten verkar avkylande på sommaren och hjälper till med dagvattenhanteringen samtidigt som den biologiska mångfalden förbättras.

För bara några år sedan fanns inte gröna tak på kartan när man byggde hus, men idag ritas de slentrianmässigt in i visionsbilderna. Skillnaden är tydlig och förändringen har gått snabbt.

*

Utsikten från taket på köpcentret Emporia i Malmö är inget mindre än magnifik. Man ser långt ut över såväl Malmö och Öresund som det omgivande slättlandskapet. Känslan av att nästan sväva när man ser sig omkring på den högsta punkten, ett utsiktstorn som kom med i slutet av bygget efter ett förslag från arkitekten Joakim Lyth, är speciell.

IMG_0820

Köpcentret Emporia i Malmö.

Joakim Lyth arbetar på Wingårdhs och är den som haft huvudansvaret för Emporia sedan förslaget vann arkitekttävlingen om köpcentrets utformning. Han visar runt på taket och berättar om parken.

– När man kommer upp och får en överblick ser man sin egen plats i världen, tiden, historien och inte minst geografiskt. Det är inte så långt till Danmark och kontinenten, säger han.

Här uppe kan man för ett ögonblick glömma kommersen en trappa ner. Lugnet är slående, trots byggarbeten in på knuten.

– I min värld är köpcentra fruktansvärt tråkiga ställen. Det är utarmade miljöer som är tomma och ofta signalerar en enda grej och det är att man ska köpa så mycket som möjligt och sedan åka hem. Det finns inget omhändertagande, välkomnande eller upplevelser.

Joakim Lyth berättar om ägaren Steen & Strøms koncept för Emporia. Nyckelordet är fristad. Ett kravlöst ställe där alla ska kunna hitta någonting – och inte nödvändigtvis något som kostar pengar. Emporia vill kanske rentav framstå som världens första altruistiska köpcentrum? Åtminstone passar takparken perfekt in i mytbildningen. Den har kostat 40 miljoner kronor mer än ett vanligt tak och har inte tillkommit som svar på någons krav. Men naturligtvis vill Steen & Strøm locka kunder till sina hyresgäster och tjäna pengar i slutändan. Allt handlar om att bygga ett varumärke.

Troligen fungerar det. Kravlösheten här uppe på taket betalar sig i en vänlig inställning till den som bjuder, trots baktankarna.

– Tänk dig ett torn, en hög punkt, säger Joakim Lyth och pekar ut över den milsvida utsikten.

– När man lämnar den invanda miljön och rör sig uppåt och sätter sig på en punkt är man på ett sätt väldigt oskyddad. Samtidigt kan man få en överblick och greppa sin situation på ett mer existentiellt plan. Men man kan bli höjdrädd också.

Emporia har bara varit öppet en vinter och en vår, och tvärtemot förväntningarna har parken haft besökare hela vintern trots att den knappt har marknadsförts. Förhoppningen var att människor skulle börja leta sig upp först under våren när blommorna kom.

Parken kommer att tillåtas utvecklas över tid. Joakim Lyth önskar sig en stor lekplats, men i diskussionerna har också skejtpark, spa och bouleplan nämnts. Det är förberett för en mängd aktiviteter såsom konserter och julmarknader. El, vatten och avlopp är framdraget.

IMG_1037

Emma Nilsson och Emma Ekberg arbetar på Emporia och har tagit med sig lunchen upp till takparken,
liksom många andra anställda. Även köpcentrets besökare lockas hit varma dagar.

Än så länge är växtligheten här begränsad och ser ut att förbli låg. Några träd finns inte. I dokument anges att Emporia har 27 000 kvadratmeter takpark, motsvarande nästan fyra fotbollsplaner. Det gör den till en av de största takparkerna i världen och helt unik i köpcentrasammanhang, men en stor del av taket är inhägnat och kan inte besökas av allmänheten. Till ytan som inte får beträdas räknas bland annat de sju stora fläktrummen, som klätts in till sedumbevuxna kullar.

– Den grundläggande tanken i gestaltningen är att man ska komma upp, och så är det hela tiden något som ska locka runt hörnet så att man går runt. Vad händer här borta? Det bygger på en massa sekvenser, som är gestaltade utifrån fläktrummen. De är i sin tur placerade med tanke på att det ska vara intressant att gå runt här.

På en punkt mitt på taket ser man inte omgivningarna, utan bara de gröna kullarna eller närliggande hus. Närmre kanterna ser man så långt ögat når. Upplevelsen växlar när man rör sig runt.

IMG_1033

Personal och besökare på Emporias tak vid lunchtid.

Intrycket är ändå att platsens största kvalitet är som utsiktspunkt. Ordet park ligger inte närmast tillhands för att beskriva miljön. Istället är det någonting annat, något som har sin egen form. Det utsatta läget där vinden från Öresund drar in utan någonting i vägen fungerar inte för någon högre växtlighet.

*

Stockholm ska också få sin första riktiga takpark om några år. Just nu planeras en ny så kallad samverkanscentral för polis, ambulans, brandkår och trafikledning. Det futuristiska bygget intill Essingeleden på Kungsholmen ska även rymma en brandstation när det står klart 2016.

park1

Samverkanscentralen Park1 i Stockholm. →

De första illustrationerna visar en kontrast till det karga Emporia: en lummig, grön skog längs takets kanter. Men de är lite missvisande, berättar projektledaren Per Magnius som arbetar på utvecklingsavdelningen på Stockholms stads fastighetskontor.

– Tanken är snarare att vi ska återskapa den regionala naturen på taket, alltså den flora och fauna vi hittar på höjderna i Mälardalen. Vi förväntar oss att hitta de växter på taket som trivs på blåsiga höjder.

Det innebär markvegetation som ljung och vindtåliga träd som tall och björk. Och det handlar just om att hitta växter; mycket ska inte planteras in, utan tillåtas att självså sig precis som på de många klipphällarna i regionen. Såväl växter som djur och insekter ska tillåtas ta taket i besittning.

Det primära syftet med ett grönskande tak är att återskapa den natur man tar i anspråk, men samtidigt fungerar inte Kungsholmens vanliga växtlighet på den höjd det handlar om. Per Magnius jämför hellre med skärgårdsnatur.

Egentligen uppfyller byggnaden redan alla miljökrav som finns och kan troligen även uppnå den högsta nivån enligt det hårda certifieringssystemet Breeam Communities. Etableringen skapar mer natur än den bygger bort, den gröna delen av taket blir 2 000 kvadratmeter, men tomten rymmer idag mest asfalt och enstaka slyträd. Därför handlar parken på taket mer om en viljeyttring än ett måste. Stockholm utsågs till Europas första gröna huvudstad av EU 2010, ett pris man vill fortsätta leva upp till.

– Vi driver alla miljöfrågor så långt vi kan nå och har ett kraftigt politiskt stöd för det. Det känns bra att göra något som är vettigt, men ekonomiskt hade det förstås varit billigare att lägga tjärpapp, säger Per Magnius.

*

Emporia är inte lika tillgängligt som en helt öppen park, men väl som många inhägnade parker. Även om den är privatägd har den en hög grad av offentlighet. En bred trappa och en hiss direkt från gatan leder upp till taket utan att passera vare sig shoppingytor eller kommersiella budskap. Öppettiderna är desamma som köpcentret, tio timmar om dagen.

Att folk skulle söka sig hit utan att de är här för att handla är ännu osannolikt. Möjligen kan det hända när den nya stadsdelen Hyllievång får fler bostäder, men här kommer också att finnas gröna rum i gatuplan som konkurrerar med taket. Ännu har ingen flyttat hit, i färdiga hus räknat rymmer området än så länge köpcentret, en järnvägsstation, en mässhall, en evenemangsarena, ett parkeringshus och två kontorshus.

Den relativt goda tillgängligheten till Emporias park delas inte av den blivande takparken i Stockholm. Samverkanscentralen på Kungsholmen blir en högsäkerhetsbyggnad som kräver kontroll av alla in- och utpasserande och någon extern trappa som i Malmö blir det inte. Det är visserligen meningen att parken ska vara öppen för allmänheten, men det blir krångligare än vad den hittills publicerade informationen gett intryck av.

– Tanken är att parken ska vara helt öppen, men det blir inte en offentlig plats utan vi låter dem som vill komma upp och titta. Eftersom det är en byggnad måste den också kunna utrymmas vid brand eller liknande.

Eftersom huset alltid kommer att vara öppet är det dock i teorin möjligt att ha takparken öppen dygnet runt.

Men där den traditionella parken innebär möjligheter till rekreation, motion eller en paus från stadslivet har takparken inte mycket att komma med. I jämförelse med The High Line är Sveriges två första stora takparksprojekt mycket långt ifrån vanlig parker. Någon skugga finns inte, klimatet är hårt och grönskan av det plattare slaget.

IMG_5240 - Version 2

System av sammanhängande takparker vid Kalvebod Brygge i Köpenhamn.

Visionerna är en alltså bit ifrån verkligheten. Ibland kan det framstå som att takparken ska bli stadens blivande andra våning; att vi i framtiden kommer att få se ett system av tillgängliga, frodigt grönskande parker på taken, kanske förbundna med broar. Men sådana tillhör med största sannolikhet undantagen. Det närmaste vi kommer The High Line i Skandinavien just nu är en takpark längs Kalvebod Brygge i Köpenhamn som nås från gaturummet. Istället är det just gröna tak vi kommer att bygga mer av.

– Gröna tak kommer nog att bli mer regel än undantag. Det händer oftare och oftare, säger Åke Hesslekrans som är enhetschef på Malmö stads stadsbyggnadskontor.

Men då är det inte parker det handlar om i första hand. Kommunen kan ställa krav på gröna tak och gör det också ibland. Åke Hesslekrans var med och tog fram detaljplanen för köpcentret Emporia, men där fanns inget absolut krav på ett grönt tak. Däremot fanns bostäder med gröna gårdar inritade – dessa ska byggas i kanten av takparken, är det tänkt.

– Från början var gröna tak en fråga om att hantera dagvatten, men fokus har flyttats mer mot att vi pratar om biodiversitet och ekosystemtjänster. Men jag tror att det kommer att bli mer av tillgängliga ytor för de boende på taken, snarare än offentliga parker. Förtätningen av Malmö gör att behovet av gröna ytor blir större inne i staden, säger Åke Hesslekrans.

Per Magnius i Stockholm är inne på att det ligger i tiden med gröna tak, men inte heller han tror att offentliga parker på taken är framtiden.

– Jag är en del av tidens skola och just nu har vi de här strömningarna. Samverkanscentralen var väldigt lämplig att ha en takpark på eftersom byggnaden är så stor. Ibland kanske det inte alls är lämpligt att göra ett tak för biologisk mångfald. Men jag hoppas att man gör liknande saker på köpcentrum, idrottshallar eller andra byggnader med platta tak, och kanske på en del flerfamiljshus eller radhus.

Per Magnius efterlyser mer av färdiga lösningar för gröna tak. Det borde finnas leverantörer, kataloger och typritningar över gröna tak precis som det idag finns färdiga lösningar för tegel-, plåt- och papptak, tycker han. På så sätt kan det bli mer än trend och ett av flera val man enkelt kan göra. Men han ser också ett ekonomiskt dilemma.

– Gröna tak är dyrare att anlägga. Sedan är takvåningar och exklusiva kontor på taken kommersiellt dyrast och dessa får man välja bort till viss del om man ska ha gröna tak. Därför tror jag många har svårt att välja något annat än ett traditionellt byggande, säger Per Magnius.

IMG_0788 - Version 2Joakim Lyth, Wingårdhs. →

Arkitekten Joakim Lyth är mer förhoppningsfull än så. Han tror att gröna tak blir norm i framtiden. Gröna tak som får användas.

– Vill man hänga på en balkong? Taket är ju som en förlängning av balkongen. Jag ser framför mig att alla nya bostadshus i framtiden har en grön yta på taket som de boende kan gå upp och använda sig av. Då kan man också bygga tätare stad. Det är bättre att ha en lekplats på taket än på en mörk bostadsgård, säger han.

Troligen krävs normer som ålägger byggherrarna att skapa gröna tak för att mota eventuellt ekonomiskt motstånd, något som är verklighet i Köpenhamn redan idag. Men några lummiga offentliga parker på stadens tak verkar alltså inte vara något som vi kommer att få se i överdrivna mängder. De gör sig bäst på marken där de alltid har legat, av såväl tekniska, praktiska som ekonomiska skäl. Istället är det små, gröna lungor med begränsad höjd på växtligheten, tillgängliga för en begränsad grupp människor, som är det mer troliga scenariot för nybyggda tak.

 

* Fotnot: Under majrevolten i Paris 1968 skrevs många politiska slagord som graffiti. Sous le pavés, la plague (”under gatstenarna, stranden”) är ett av de mest kända och har antagits syfta på att friheten finns i den natur som civilisationen har byggts på.

Lämna ett svar