Stockholm – nolltoleransens sista utpost

Stockholms stad och Storstockholms lokaltrafik, SL, har länge legat i konflikt med graffitivärlden. Allt sedan 1996 när SL förklarade krig mot klottret har demokratiskt tveksamma beslut, skandaler med fuskande vaktbolag, tvivelaktiga polisiära metoder och allt hårdare politik ackompanjerats av ökande offentliga utgifter för klotter. Men i sommar påbörjas ett nytt paradigm.

Denna artikel har tidigare publicerats i Tidskriften Stad nr 9.

Text och foto: Kolbjörn Guwallius.

Den nya majoritetskoalitionen i Stockholms stadshus, bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ, har slopat den så kallade nolltoleransen som effektivt har förbjudit allt som har med graffiti att göra och förbereder just nu stadens första lagliga graffitivägg.

Spelplanen har förändrats sedan nolltoleransen infördes 2007. Då hade Stockholm sällskap av huvudstäderna i Finland, Norge och Danmark. Många orter sneglade på huvudstaden. Lagstiftningen hade nyligen skärpts och polisen hade fått ökade befogenheter.

Idag är Stockholm frånsprunget av omvärlden. Lagliga väggar i någon form etableras i allt fler små och medelstora orter. Stockholm är ensam huvudstad i Europa utan lagliga graffitiväggar och det påstådda sambandet mellan lagliga möjligheter att måla graffiti och ökad mängd olagligt klotter har fortfarande inte gått att belägga. Fokus hamnar allt mer på graffiti som kulturellt uttryck.

Kanske håller laglig graffiti på att bli lika folkligt och omhuldat som skejt? Idag är skateboardåkning okontroversiellt, men på åttiotalet var det nytt och hotfullt. I Norge rådde totalförbud mot skejt mellan 1978 och 1989. Så sent som på 2000-talet försökte Malmö få bort skejtare med strategiskt placerade planteringar. Idag hör kommunen till dem som satsat mest på skejtparker, men även Stockholm ligger bra till.

Malmö är också känt för Sveriges första lagliga graffitivägg, etablerad 1979. Norrköping har sedan 1990-talet haft Sveriges längsta lagliga graffitivägg. Städerna ligger liksom andra med lagliga väggar lågt i statistiken över klotterbrott. När Västerås öppnade en laglig vägg för några år sedan sjönk antalet anmälda klotterbrott med mer än hälften.

Förra årets valresultat satte till slut punkt för det hårdföra motståndet i Stockholm och i slutet av sommaren öppnar sannolikt Stockholms första lagliga graffitivägg på en mur längs Zinkensdamms idrottsplats på Södermalm.

IMG_3707

Mathias Leveborn (V).

– Stockholm kommer att bli lite mer som andra nu. Jag tror att graffiti kommer att normaliseras, det är oundvikligt att det går den vägen, säger Mathias Leveborn, ledamot i både Södermalms stadsdelsnämnd för Vänsterpartiet och i intresseorganisationen Graffitifrämjandets styrelse.

Det finns tusentals graffitiutövare och de behöver någonstans att måla. I en demokrati är det lika självklart att måla måla graffiti som någon annan konstform, anser han.

Flera organisationer har i många år arbetat för lagliga väggar i staden. Motståndet har varit kompakt från det tidigare styret, som gjorde kampen mot klottret till en prestigefråga trots att några konkreta resultat aldrig uppnåddes. Varken anmälningsfrekvens eller kostnader har minskat tack vare nolltoleransen. Men nu oroar sig Moderaterna för ökade kostnader och ökad otrygghet.

– Den totala mängden klotter kommer att öka, det är jag ganska säker på, säger Cecilia Brinck, oppositionsborgarråd för Moderaterna i Stockholms stad.

IMG_3620

Cecilia Brinck (M).

– Majoriteten får ta ställning till om det är en önskad eller en oönskad bieffekt. Det finns inom delar av den nya majoriteten en generellt tillåtande inställning till människors rätt att förstöra andras egendom, hävdar Cecilia Brinck.

– Det är en bisarrt uttalande, säger Mathias Leveborn. Att man har en öppen vägg där man tillåter laglig målning betyder inte att man upphäver äganderätten. Kommunen kommer att fortsätta sanera, den enda skillnaden mot tidigare är att man låter det som är lagligt vara lagligt.

Enligt Cecilia Brinck handlar motståndet om flera aspekter.

– Det finns en ideologisk skiljelinje också. Vi förstår oss inte riktigt på det här vurmandet för att förstöra andra människors egendom som framför allt Vänsterpartiet och Miljöpartiet har gett uttryck för. Vi tror att det är ett sätt att skapa ytterligare otrygga miljöer som kommer att försämra stadsmiljön på ett sätt som stockholmarna inte vill.

Otryggheten skulle komma av att graffiti ”spiller över” till andra ytor än de lagliga väggarna. Cecilia Brinck tror att den slopade nolltoleransen kommer att uppfattas som ett frikort till Stockholms graffitimålare att måla överallt. Hon benämner dem konsekvent ”klottrare”.

Det finns bara antaganden, ingen tydlig forskning, som visar att laglig graffiti skulle vare sig öka eller minska skadegörelsen. Men Mathias Leveborn tycker inte att det är relevant att alls diskutera lagliga väggar som brottsförebyggande åtgärd.

– Det handlar om att det är en konstform och ett kulturuttryck. Det finns de som kommer att måla oavsett om det finns en laglig möjlighet eller inte. Men de som helst vill måla lagligt kommer kanske att sluta måla olagligt. Vi vet inte hur det blir här men vi kan konstatera att alla andra storstäder i världen har lagliga väggar som fungerar, säger han.

För Moderaterna blir frågan om lagliga väggar ett cirkelresonemang. Laglig graffiti påstås leda till olagligt klotter; det senare vill de inte ha, alltså kan de inte acceptera det förra. Fastän ingenting stödjer uppfattningen håller de fast vid den.

De goda exemplen från andra orter vill Moderaterna inte se. Malmö är inget bra exempel på någonting – ”en stad där nästan ingenting fungerar”, och i Norrköping är kollektivtrafiken missnöjd med de lagliga väggarna, hävdar Cecilia Brinck. Men klottret mot kollektivtrafiken i Norrköping ligger stabilt på drygt ett anmält fall i månaden, en siffra som är 120 gånger högre i Stockholm – efter justering för skillnaden i folkmängd.

Exakt vad lagliga väggar i Stockholm kommer att föra med sig vet ingen idag. Kanske påverkar det skadegörelsen, kanske inte. Men det är främst som kulturuttryck graffiti nu välkomnas av den politiska majoriteten.

– Jag tror att graffiti nu kommer att normaliseras som konstform, säger Mathias Leveborn. Jag tror inte att det kommer att vara samma polarisering som det är idag. I graffitikulturen finns ett slags laglöshetskänsla och en machoattityd. När det finns lagliga alternativ och fler kan måla så tror jag inte att de som målar tåg kommer att tycka det är lika roligt längre när deras farmor står och målar på en laglig vägg.

Huvudbilden: Trygg mur som snart blir otrygg – eller tvärtom. Allt beror på vem man väljer att lyssna på. Muren längs Zinkensdamms IP på Södermalm som sannolikt blir Stockholms första lagliga graffitivägg är drygt 100 meter lång.
 
Fotnot: Sedan artikeln publicerades har det varit ett par turer kring de lagliga väggarna. Först presenterades ett förslag om att två mindre träväggar skulle resas. Förslaget dömdes ut som undermåligt av kritiker. Det nya direktivet är att en vägg i betong ska hittas eller byggas. Kanske väggen vid Zinkensdamm, trots allt.

Lämna ett svar